Barndomsminnen.
Kommer ni ihåg? Läste Dagens Nyheter igår och fick se ordet fluortant i en text, och då fick jag en flashback. Jag hamnade i Parkskolan 1969. Det var tidig morgon. Jag hade knappt gnuggat sömnen ur ögonen då det började skramla av en vagn i korridoren utanför. En bastant knackning på dörren som genast öppnades av en vitklädd, barsk dam i vita kläder. Ett besviket sus gick genom klassen. Åh nej! Hon började genast vandra runt bland bänkarna och delade ut varsin lite mugg med en flytande vätska i. När alla fått ställde hon sig längst fram tittade på sin klocka och sa: Börja! Jag kommer inte ihåg hur länge man skulle sitta med denna vidriga dryck i munnen, men det kändes då som en evighet. Alltid var man rädd att man av misstag skulle svälja. Spotta!! Alla förde muggen till munnen och spottade ut. Därefter gick hon runt med en papperskorg och alla fick slänga ner sin mugg med innehåll bland alla andras fluorspott. Vet att jag undrade vart hon gjorde av soporna sedan. Nu slipper jag flytande fluor. Min tandläkare rekommenderar fluortabletter istället. Det fanns väl inte på den tiden förstår jag. Det kan inte ha varit lätt att vara fluortant och alltid mötas av besviket sus. Såg att det nu finns en speciell dag för alla fluortanter. Så låt oss fira den tiil deras minne även om det är ett tag dit. Jag påminner er i god tid före 1:a september.
