Släppa taget?
Igår kom Fjalar hem.....Efter ett snabbt beslut av henne rullade hon mot Dalarna tidigt på morgonen. Sju tror jag att klockan var. Vid nio ringde jag.....ville bara veta hur det gick. Inget svar....efter en minut ringde hon tillbaka....shitttt....jag har kört i diket....Mår du bra...mår katten bra...vart är du, frågade jag skärrat. -Ja, vart är jag...vart fan är jag?
Nu gick allt bra. Vänliga människor stannade...ringde efter traktor...lagade bilen...och efter ett par timmar kunde hon fortsätta färden mot Dalarna och mamma.
Det är dagar som den som gör att man längtar tillbaka till småbarnstiden....små skrubbsår på knäna....snuva....någon magsjuka då och då.....läggdags i tid och de enda problem man hade var när barnen kivades om samma leksak. Nu...nu när de är vuxna och utspridda på olika platser i landet sitter man här....sitter och längtar och undrar...undrar hur de har det...undrar om de mår bra....undrar om de behöver mig just nu. Det är svårt det där...att släppa. Kanske är det inte meningen att man ska släppa dem. Mammas roll är nog att oroa sig och vilja vara där....Jag gör det...ofta...och mycket.
Men idag är idag och nu ligger katterna framför kaminen och värmer sig.Fjalar är på Kupan med sin syster och P tittar på tennis på tv. Själv ska jag njuta av att jag har det så bra. En sak ska jag göra.....börja rita på min blivande tatuering...den som jag ska ge mig själv i 50-årspresent. Jag vill ha något som är JAG. Den ska innehålla bilder och text som symboliserar mig och mitt liv. Bad P om hjälp att hitta saker som är jag. -Om du skulle säga några substantiv som är jag och som jag kan ha i min tatuering, vad skulle det vara? Svar: vindskydd och värktabletter!
See you.....
Mode eller stil.
Idag ska jag dammsuga. Det är det enda måste jag har att göra. När man lever compact living får inte allt plats inne, så dammsugaren ligger i en stor låda som hänger på ena kortsidan av vagnen. Men så sällan som vi dammsuger så är det inte allt för jobbigt att gå ut och hämta den.
Igår kväll råkade jag se ett program på tv. Fashion tror jag att det heter. Det gav mig väldigt mycket inspiration. En fotograf som reste runt i storstäder över hela världen och fotade äldre kvinnors stil....och det var just det som fastnade...stil. Han tyckte att mode var inte så svårt att följa...bara att gå in i en affär och handla. Allt som finns där är ju mode...stil däremot var något man fick med åldern. När man kommit till en viss ålder struntar man i mode...struntar i vad människor runtomkring tycker...man klär sig som man själv vill. Helt underbart! Så nu skiter jag i allt och alla....nu letar jag fram det jag själv vill ha. Inga fler munkdoftande arbetsbyxor....inga fler praktiska underställ...inga fler tjocka vinterjackor som är bra att ha när det ska lyftas flottiga munkmaskiner. Man kan väl sälja munk i klänning? Eller? Ska ta mig sjutton sätta mig ner och rita lite på min kommande tatuering också...och kolla upp var man kan göra de bästa dreadsen....Man är aldrig äldre än man gör sig.
Underbara dag.
Idag är det en sån där bra dag. En dag då jag inte har ett endaste bekymmer och livet känns vidöppet mot nya äventyr. Vad ska jag då göra av den känslan....? Tja....ska börja med en dusch...sedan ge fåglarna lite mat...klappa katten....åka och handla.....sedan är det väl eftermiddag och mörkret smugit sig på...och så är jag väl tillbaks i grågråvardagen igen. Men...se det tillåter jag inte idag....idag ska tiden förvaltas på bästa sätt. Jag ska duscha....ge fåglarna mat...klappa katten...åka och handla...och sedan ska jag njuta av mörkret som smyger sig på. Jag ska tända ljus...laga god mat....läsa en bra bok....ta en promenad längs älven och bara tänka på hur bra jag har det.
Igår var det en slappardag. Natten före hade vi jobbat, jag och P. Delat ut tidningar i Falun. Har man inget att göra, så fixar man något.....Halv två ringde klockan och vi drog på oss varma kläder och styrde kosan mot Ingarvet. Bytte till högerstyrd bil...packade in 1600 tidningar och rattade bilen mot...jaa...vart var vi nu då? Jag är inte så hemma på Falun, men någonstans släppte P av mig...gav mig en stor bunt tidningar...en pirra att köra dem på och en lista med namn och adresser.....-Ring mig när du är klar så hämtar jag upp dig....ok? Jajamensan.....där sprang jag mellan hyreshusportar och stoppade tidningar i små brevinkast....(varför kan inte bostadsbolagen göra större hål i dörrarna?)...jag svettades om kroppen och frös om fingrarna...men jag njöt. Fattar inte varför jag tycker det är så roligt att göra det här....Kan det vara att jag är ensam...det är tyst och lugnt...och så känns det som man inte jobbar eftersom det är natt och man iallafall skulle ha sovit bort tiden? Kom hem halv tio....bums i soffan med filt över mig och så sova...Sov bara någon timme och så var den dagen som i en dimma.
Nej...nu ska jag verkligen ta mig i kragen och göra det jag sagt.....hörs senare då.....
Kalle Anka och Industrialismen.
Annat var det häromdagen...då vi skulle vara borta i många timmar. Jag vet inte hur vi tänkte, men bestämde oss iallafall för att testa med att bara ha gasolkaminen på. Ville se om den gav nog med värme trots att det inte var några människokroppar på plats som också alstrade värme. Ute var det -9 och vi drog iväg....glada i hågen. Tio timmar senare kom vi hem...möttes av en katt med rimfrost i morrhåren och en sur min. Det lät nästan som han sa: va fan har ni gjort...va fan har ni varit....jag flyttar! Stackarn. Inne var det -0,4 grader. Ångan ur våra munnar stod som röken ur industrialismens skorstenar i England på 40-talet. Tack gode gud för mina täckbyxor....och dunjackan...och gasolkaminen. Vår kamin stänger nämligen av sig själv när det blir för lite syre inne...och det hade det tydligen blivit, snart efter att vi åkt. Men, en gasolkamin på högsta värme löste våra problem ganska omgående. Det tog bara en timme så var det skapligt beboeligt igen. Katten flyttade hem och allt är nu frid och fröjd.
Idag blir det kvalitetstid med P...när han kommit ur sängen.....Tar en biltur och lite mat på något passande ställe.....Vet bara inte hur vi ska få ihop det riktigt....det är ju skidskytte på tv också.....Ja herregud...dessa i-landsproblem.
Helvetesvärk.
Förrgårnatt var däremot ett helvete. Har aldrig haft så jä.....la ont. Kunde inte sitta....kunde inte ligga....kunde med nöd och näppe gå. Tillbringade natten med att försöka överleva.....och så googlade jag på när det var dags att ringa ambulans. Nu överlevde jag, men vill aldrig mer vara med om något liknande. Ringde läkaren på morgonen och fick en tid.....nu ska jag ha värktabletter som hjälper.....kosta vad det kosta vill.
Idag är det lugnt på campingen. De flesta är på semester....Filipinerna och Thailand....några är på jobbet, och någon tog bilen och åkte på shopping till Kupolen. Själv ska jag försöka plocka lite bland alla papper. Problemet med att bo compact är att det tar ett tag innan man får in rutiner och innan man hittar ett bra sätt att förvara sina saker på. Det flyttas runt pinaler lite då och då....men snart har vi lärt oss vad som används mest...och som behöver ligga nära....och vad som inte används så ofta och behöver långt ner i en låda.
Ska åka och handla lite....bunkra inför snöfallet som väntas ikväll...sedan blir det en promenad i motionsspåret innan vi drar igen dörren och tar en innesittardag.
Lördagsmorgon.
Vi har satt upp en fågelstuga utanför köksfönstret. Både jag och katten älskar att sitta och titta ut på dessa vackra, underbara små dunbollar som sitter där och äter sig mätta i snålblåsten. Igår hade vi besök av 12 domherrar. 12 stycken...samtidigt! Helt otroligt.
Det blev ingen utflykt igår. Det förstår ni kanske. Det blåste hela dagen. Kanske blir det idag...men det får vi allt se....P sover fortfarande och jag ska strax gå upp och ta en dusch.
Igår kväll kom det en "ny" husvagn....Den parkerade bakom Rune (grannen). Kanske är det någon Stockholmsfamilj som ska åka skidor i Romme.
Flera av vagnarna som står här är nog parkerade som vinterförvaring. Det är ganska överkomligt att betala 1000 kronor i platshyra i månaden, under vintern, istället för att leta vinterförvaring i Stockholm. Det tar inte så lång tid att åka hit från huvudstaden och om man vill så är det bara att be personalen sätta i sladden i god tid innan man kommer, så är det varmt och skönt. Många barnfamiljer gör så, har jag förstått.
Nu ska jag bara vara en stund.......
Campare är väl socialfall?
Vi hade planerat att göra något. Inte något stort och märkvärdigt...bara något litet....
Eftersom vi bor väldigt nära Borlänges bästa badplats tänkte vi ta en promenad dit och äta lunch/mellanmål. Vägen dit går längs med älven...under bron och fram till en liten fin vik av älven. Här badas det hela somrarna och det fiskas. Varje vecka under sommaren planterar de in ny fisk.
Idag skulle vi packa ryggsäcken med varm choklad och smörgåsar....men det blir nog utflykt hemma i soffan som det ser ut. Vinden viner runt vagnen och det rasar iskakor från taket. Jag har just satt på gasolkaminen som sprider en skön värme runt mig....ätit en nyttig frukost och ska snart krypa upp i soffan och bläddra i någon bok...eller tidning. P får sovmorgon....så länge han vill. Förmodligen kommer han upp vid halv tolv.....
Tänkte skriva lite om fördomar. När vi flyttat hit har vi ofta fått frågan varför....har ni dåligt ställt? Där bor det väl bara alkoholister och socialfall....kan man bo så? Var kommer allt från? Här på campingen bor det en salig blandning av människor.....precis som det gjorde i vårt hus/kvarter när vi bodde i lägenhet i stan. Det kanske bor någon alkoholist här...vad vet jag....kanske bor det också någon som får sitt uppehälle betalat av staten....vet inte det heller. Vad jag vet är att alla är vi olika och just vi har valt det här sättet att bo på....utan socialbidrag eller fylleslag dagarna i ända. Det passar oss. Det är lugnt...det finns människor att umgås med om vi vill...det finns alla bekvämligheter och vi har inte större än vi behöver. Som det känns just nu så kommer vi att bo här tills vi blir gamla och sjuka och inte kan bo kvar...men vem vet vad livet har i bakfickan...kanske dyker det upp nya spännande alternativ som vi inte kan motstå, men just nu är det här det bästa.
Ska ta den där stunden i soffan nu.....
Konsumtionstankar.
Sedan jag var liten har jag gillat begagnade...lite udda kläder. Det har kanske inte synts så mycket de senaste åren, mest för att jag hela tiden gått omkring i munkdoftande arbetskläder. Men det ska bli ändring på det nu.
Har i dagarna börjat med den nya leken: Hitta gamla Maria. Jag älskar små trånga butiker med stora snurror av begagnade källardoftande kläder. Kan lukta på dem och undra vem som ägt plagget före mig...vem som burit det. Till min stora förtjusning växer det fram fler och fler butiker av det slaget.
Förr....på den gamla goda tiden, kröp jag omkring på farmors eller mormors vind bland stora kartonger och gjorde mina fynd. Idag har alla farmorar och mormorar fattat det där.....att man ska lämna in sina kläder till välgörenhet. Det finns inte längre några vindar att krypa på.....Det finns inte heller någon farmor eller mormor i mitt liv, så det blir till att besöka Myrorna, Emmaus eller Kupan.
När vi nu ändå bosatt oss i en liten villavagn på en camping, lever compact livingliv och njuter av att inte vara en del av det stora konsumerande samhället längre, tänkte vi gå några steg längre. Vad sägs om att ta några steg mot det nyttiga livet? Tänka på vad vi äter och vad vi köper?
Så här har jag tänkt.....all mat som ska lagas och ätas...varför inte vara lite duktigare......köpa närproducerat....laga mer och mer vegetariskt och sköta om kroppen lite mer? Just det där med mat har jag fått stor hjälp med. Har en ung vän som är expert i ämnet. Hon hjälper oss att komma igång.
Och så det där med att handla saker.....vi behöver just ingenting mer. Ofta, när det är reklam på tv, tittar vi på varandra och säger....-Gud va skönt att vi inte behöver tänka om vi behöver köpa det där.....Om...jag säger om, vi skulle behöva något, ska vi först fråga oss flera gånger om det verkligen behövs....sedan ska vi försöka hitta varan begagnad. Tänk vad mycket vi slänger...tänk vad mycket vi samlar på oss, som bara ligger och tar plats...både i hemmet och i huvudet.....
Nu har jag skrivit av mig lite för idag...egentligen skulle jag behöva berätta mer, men eftersom det var så länge sedan jag bloggade ordentligt så blir jag lite stressad av att sitta här....vill berätta allt som hänt och som rör sig i mitt huvud. Men...jag har mer tid nästa dag...och nästa...och nästa.....
Nu ska jag sätta mig och lyssna på vinden som viner utanför....och hoppas att det inte ramlar ner en tall i huvudet på oss....det gjorde det för grannen i julas.....Berättar mer en annan dag.
Lev!
Takrivning och uteliggare.
Onsdag kväll......minus två...mörkt ute och mysigt inne. Sitter vid köksbordet och tar en paus. Paus förresten...har väl i stort sett haft paus hela dagen, med vissa undantag. Ett undantag var när vi rev ner innertaket i köksdelen!!! Jo, så är det. Vi har inget innertak just nu.....
När vi köpte vagnen såg vi att innertaket buktade lite.....vattenskada sa vi till varandra och nickade. Skit samma....ett sånt litet tak kan väl inte vara så omständigt att fixa? Vi köpte ändå. Nu...när det är plusgrader ibland och minusgrader ibland...då visar det sig att det smyger ut små vattendroppar vid spikar och i brädskarvar.
Eftersom vi inte är så noga med vad vi pysslar med en ledig dag, så slet vi helt sonika ner taket idag. Mycket vatten var det! Men, till vår stora lättnad var det "bara" kondens. Inga hål.....men vid närmare eftertanke hade det nog varit bättre med ett synligt hål att laga istället för kondens som bildas hela tiden.
Nåja...efter lite googlande och telefonsamtal till trätrollkarlar så vet vi nu hur vi ska göra. Men den stora reparationen får vänta. I morgon ska det köpas frigolit och torkas fuktigt tak...och så slår vi på innertaket igen...lite provisoriskt sådär.....
Ett annat undantag var när vi traskade in på banken och sa att vi hade fått för mycket pengar på företagskontot! Helt plötsligt satt det över åtta hundra kronor extra där som vi inte visste var de kom ifrån. Någon stackare har alltså betalat en räkning och råkat skriva vårt bankgironummer. Banken skulle hjälpa till och fixa det.
Livet på campingen går vidare. Just nu kommer det många arbetare som jobbar med vägbygget till IKEA. De sover i stugorna....åker tidigt på morgonen och kommer hem sent. Och så har vi konstaterat att vi har en uteliggare i latrintömningsrummet. Jag har egentligen ingenting mot uteliggare...har träffat på någon då och då här i servicehuset på mina nattliga promenader, men den här är tydligen lite skum.....Polisen är hitringd. Får väl se om de kommer....själv ska jag INTE ta någon nattpromenad just i natt...har jag bestämt.
Nu ska jag koka mig lite kaffe....surfa runt i cyberrymden...ta en tablett mot den där förbaskade värken som plågar mig igen.....
Låt ingen tala om för dig hur du ska vara.....du är du....och det ska du vara stolt över. Det finns bara en....
Sprucket och lagat.
Har saknat skrivandet, så jag gör ett nytt försök.
Hur har jag det då? Ja, just nu sitter jag i mitt hem...det bästa jag haft...någonsin! Villavagnslivet är mitt liv. Ett sovrum....ett kök...ett vardagsrum...allt i ett, och på sommarhalvåret, ett stort förtält som blir ett rum till. Jag gav bort allt onödigt som fanns i det förra livet. Nu har jag bara basic...och det är perfekt. Inte för mycket av något...bara det en människa behöver. Prylarna fick ett nytt hem hos några andra...som behövde dem just då.
Duschar gör vi uppe i servicehuset. Där lagar vi mat ibland och där äter vi tillsammans med några grannar då och då. Jag har en gasolspis som jag använder här hemma. Nu när kylan smyger sig på används den oftare, men vill man prata med lite människor så styrs stegen upp till "huset".
Varför bo så här då? Tja....varför inte? Jag blev så trött på det "normala" livet. Det har jag visserligen alltid varit, men nu gjorde vi slag i saken. Större lägenhet...nyare kläder....häftigare tv....ha...ha....jag vill inte ha längre, jag vill leva. Saknar inget....inte ens den minsta lilla pryl...jo, förresten. Jag ångrar att jag gav bort min gamla kastrull. Den som det var så bra att koka såser i....de brände aldrig fast. Men, det är inte hela världen....
Idag har vi P-fritt...jag och katten. P är på kurs. Katten ligger i soffan, nära gasolkaminen och själv vågade jag mig på att logga in på den här sidan.
Vi har just tagit en välbehövlig semester, vi här i vagnen. Sommaren var otroligt hektisk...hösten blev ännu värre....men det var ju så det var tänkt. Beställningarna ramlade in allt eftersom.....återförsäljarna blev fler och sortimentet större. Nu ska vi vila upp oss och bara tänka lite på framtiden. Vi förhandlar om en större tillverkningslokal...vi planerar utökat sortiment och sist men inte minst...vi måste nog anställa nu. Angenäma bekymmer.
Jag nöjer mig med skrivandet för idag. Det finns så mycket mer att berätta, men det får bli en annan dag.
Lev livet som ni verkligen vill.....inte som andra tycker.
