mariamarmelad

Å så var men hemma i vardagslunken då. Tänk att det behövs bara några minuter på "hemmaplan" för att det ska kännas som tuggummi igen. Vad beror det på? Det här huset kanske....nya portvakten som håller stenkoll på minsta lilla rörelse i omgivningarna....har aldrig tidigare kännt mig så påpassad som nu... Vill bara göra mig osynlig när jag går ned för trappan....Eller är olustkänslan bara en rastlöshet inför flytten framåt hösten? Nej, så här har jag kännt tidigare...innan flyttbeslutet.

Skit samma...nu är nu och det är bara att gilla läget....och längta tillbaka till skogen...till bina och livet som går att andas.

De lovade ett rejält åskväder här till kvällen....det såg jag fram mot. Men inte sjutton blev det något....ja, lite muller hördes....men de där rejäla smällarna som utlovades....nada!