mariamarmelad

Minnen...minnen av soliga dagar då jag sprang över gården in till dig. Du bodde så nära...som en extra trygghet under barndomen. Dina nygräddade bullar, som jag alltid undrade hur du hunnit göra, så tidigt på morgonen.

Kaffe på altanen med pelargonerna hängande över räcket...den blommiga vaxduken med små kaffefläckar från tidigare kaffestunder. Det lilla köksfönstret där du alltid stod och vinkade när vi kom hem....och fläskkotletterna puttrande i pannan på spisen. Doften av diskmedel och kakbak....

Hur vi lovade varandra att raka bort de små skäggstråna på hakan...om vi inte kunde se dem själva....skratt. Förmiddagsträffar bara du och jag vid köksbordet.

Den sista promenaden till Lövnäset....vi visste båda två att det var sista gången....hur vi satt bland blommor och småfåglar och njöt av tystnaden och gamla minnen. Du har alltid funnits där för mig...hos mig...och nu är du borta. På bara några timmar förändras hela ens liv...och jag saknar dig...du fattas mig....